Marie Antoinette
Klänningar, prinsessor, rockmusik, pastellfärger, lockar och gräddbakelser. Det är så man skulle kunna sammanfatta Marie Antoinette.
Den unga österrikiska prinsessan Marie Antoinette (Kirsten Dunst) gifts bort med Frankrikes kronprins Ludvig XVI (Jason Schwartzman) för att säkerställa en allians mellan de två länderna. Hon anländer till Versailles, och möts av en värld mycket olik hennes egen. En värld där lyxen är allt, där det finns hundratals regler, miljontals etikettsbrott och där hennes främsta uppgift blir att föda en tronarvinge till Frankrikes tron. Men det är inte lätt när hennes nye make, enkelt uttryckt, inte är särskilt sexuell av sig...
Marie Antoinette är en färgsprakande tårta. Handlingen är i grund och botten allvarlig och tragisk, men den moderna rockmusiken, de underbara klänningarna och all lyx och alla skratt skapar en skicklig illusion av lycka. Den unga drottningen är ytterst ensam och olycklig, men dövar sin sorg med de moderna medlen - shopping, alkohol och sötsaker. Samt en (svensk) älskare förstås - Axel von Fersen (Jamie Dornan). Kärleken är på något sätt filmens centrala tema, och Kirsten Dunst gör en fantastisk rolltolkning på flera plan. På de djupare finner vi sorg, smärta och hemlängtan till Österrike, dolda under en skicklig fasad.
Jag älskar också att Sofia Coppola har varit så nytänkande i sin filmatisering. Den förväntade 1700-tals musiken är utbytt mot underbar rock, och hon har även gjort lyxen både tidlös och modern. Är man modeintresserad är filmen sevärd enbart för sina vackra klännignar. Alla roller är väl tillsatta, och jag gillar särskilt Jason Schwartzman's Ludvig.
Betyg:
Bless and ♥
Bilder: Google
